Att lita på sin intuition

Den kvinnliga intuitionen är ju rätt välkänd. I dag skulle jag litat på den. 100 tecken på att jag inte borde åka på jaktprovet, t.ex. att jag läste i DN att SMHI förutspått värmerekord i Stockholm i helgen, att termometern visade att jag hade 38 graders feber osv.
Först var det två enkelmarkeringar med kråka. De gick faktiskt väldigt bra. Han hade rätt kassa avlämningar, men det brydde jag mig inte om. Sen var det ett sök. Jag skulle gissa på att det var runt 35 grader i skuggan och säkert 45-50 grader i solen. Gizmo fick totalt hjärnsläpp. Jag tror inte han förstod vad han höll på med, jag gjorde det då rakt inte. Så jag bröt. Fick göra de avslutande vattenmarkeringarna i alla fall, vilket jag ville göra främst för att svalka av min stackars hund.
Nä, det där vill jag aldrig vara med om igen. Därför är morgondagens sökgrupp inställd. En gång är ingen gång, men jag tänker aldrig mer utsätta någon hund för något liknande dagens prövning varesig det är tävling eller träning. Efter att ha konfererat lite med Helene har vi också bestämt att jag inte ska starta Gizmo mer på jaktprov förrän typ i oktober. Han är helt enkelt alldeles för värmekänslig.
Innan jag avslutar måste jag berätta om Gizmos syster Pyret som också startade i dag. Hon var på väg mot en solklar etta (enligt domaren) men så fick hon en kallsup en decimeter från anden när hon skulle plocka in ena vattenmarkeringen och fick därför viltvägran. Så jäkla tråkigt. Men Helene: det är bara på't igen! Vi vet ju att hon kommer ta den nästa gång, och då kanske hon simmar lite mindre ivrigt. ;)

Usch å fy. Nu ska jag se på film och försöka glömma dagen.