Senast jag var ute med hundarna var i går eftermiddag. Sen dess har Nettan varit här och gått ut med dem. Jag som AVSKYR att be folk om saker är nu helt i hennes "våld". Hon har även åkt och handlat lite åt mig, eftersom jag absolut inte vågar köra. Behöver jag berätta att jag sjukskrev mig från jobbet i dag?
Det är verkligen inte kul att må så här. Hundarna är så svårt uttråkade och jag lider verkligen med dem. Deras ljuspunkter på dagen är verkligen när Nettan kommer hit. Inte bara för att de får gå ut, utan hon har även blodpudding i fickorna istället för gamla torra frolicbitar och dessutom brukar hon stanna en stund och sitta på balkongen och snacka lite skit å ta en fika. MYCKET uppskattat av hundarna. Inte utan att man blir lite sotis. Det är till och med snudd på att Gizmo har glömt bort "Pigan" ... !
Gizmo visar Nettan med all sin kraft hur glad han är att hon sitter på vår balkong!
Kärleken är gränslös
Man brukar ju säga att kärlek från en flat även är kravlös, men det är bäst å ge dem lite blodpudding också. Just in case liksom. ;)
Och då blir man så glad så glad så glad så GLAD!
Jag vet inte hur många gånger jag sagt det det senaste dygnet, men tack Nettan. Du är fantastisk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar