Vilken jäkla röta man kan ha ibland! Fick mail från en tjej på NLKK att hon hittat min kamera i gräset utanför klubbstugan!!! *weeeeiiii*
Hon mailade även med de bilder som hon tagit på mig och grabbarna. De var väldigt få och väldigt dålig kvalitet på men jag blev himla gla' ändå! Lägger upp en av dem. Hon skickade 6 stycken försök att fota mig och Enzo på prispallen, men det är bara att konstatera: de bygger bara prispallar efter småhundar numer! *lol* På alla bilderna utöver den nedan hoppar Enzo upp å ner på marken med den gröna älgen (som han vann) i munnen, och på ett par ser det ut som att även jag är på väg ner. Jaja, är man en vinnare får man väl bete sig lite som en clown!
I kväll har jag suttit och lusläst reglerna för lydnadsklass 3. 1 juni-tävlingen stryker vi, men däremot vet jag att Strängnäs LKK ska ha en tävling 16 juni som vi nog siktar in oss på. Det är verkligen inte mycket som han inte kan. Det är bara finjusteringar, framför allt vid vittringsapporten. Han är väl hårdhänt med de små pinnarna. *hrrm* Sen kan han faktiskt allt.
I fredags åkte vi till landet när Klas kommit hem från jobbet, och vi stannade där till i dag. Har varit så himla skönt. Hundarna har varit ute å lekt helahela tiden förutom på nätterna såklart. I dag fick alla tre gå varsitt 24 timmar gammalt spår (Gizmo fick gå sist så hans hade nästan legat 25 faktiskt). Ebba klarade första halvan av spåret, men sen var det något som gick snett så vi bröt. Enzo fick sitt svåraste norska spår hittills tror jag, men han klarade det galant. Mot slutet av spåret råkade han traska in på ett färskare spår, men jag brydde mig inte utan lät honom reda ut det själv. Sist var det som sagt Gizmos tur. Här hade det gått väldigt mycket vilt i början av hans spår, och han var så ofokuserad att jag snudd på tappade humöret. När vi kommit bort från första tredjedelen av spåret blev han dock mer och mer fokuserad, och han hittade skanken utan problem.
Både Enzo och Gizmo fick norska spår. Båda klarade bloduppehållet och markerade legorna! *YESSSS* Gizmo fick även en återgång och den fixade han utan problem.
Dock märks det på lilleman att det är mycket hormoner som snurrar i hans stora huvud just nu. Jag hoppas att han inte snurrar till det så för sig att vi åker till Norge i onödan, för nu är det inte långt kvar... Jaja. Det går som det går. Hur som haver så kommer han alltid vara min älskade älskade ÄLSKADE ängel i första hand och tävlingsmaskin i andra hand. ;-)
söndag 4 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Wiiiie, härligt att Du fick tillbaka kameran!!! Grattis än en gång, Ni ser ju verkligen ut att passa perfekt högst upp på prispallen :D
Förresten blir Du ledig 1 juni kan ju Du och grabbarna alltid komma upp till och vara med på WT *hint* ;)
upp till OSS menar jag ju ;) Tur Du är van vid min stavning *haha*
Skicka en kommentar